Du har gjort en skada, satt dina ärr i så många.. vi är samma blod, men blod är inte tjockare en vatten alla gång, inte denna gången.

Jag skäms för att bära ditt namn, jag hatar veta att du igentligen är den du är till mej, jag hatar veta att du bara bli värre med åren å förstör andra liv en efter en.

Hur många ska du förstör för innan de är dags att ge upp å inne se att de är dej de är fel på?!

Alla ord allt du har kallt en under åren, allt du har gjort mot en.. ekar fortfarande inombords dagligen, rädsla du har gett en för saker å ting.

Ibland önskar jag man kunde vakna upp å de bara va en mardröm. Men detta tar aldrig slut.

För mej är du "Det".

De jag fick hör idag, fick mej inne se att du aldrig kommer bli en normal person.

Att de bara bli värre.

Du äcklar mej! Hur kan man säga å snacka sån skit om sitt egna blod.

Att vi inte vill ha med dej att gör en sak, men låt oss leva vårat liv å sluta förstöra.

Du har förstört tillräckligt... Klipp banden å gå vidare.

"Du kommer aldrig bli den mamman jag önskade mej"