När det perfekta, det hela, det fina här livet dyker upp bland allt trasigt å operfekta, det otrygga.. Det är då jag bli rädd..

Hur gör man? hur hantera man bra känslor, det trygga.. Jag vet hur man överlever i det trasiga, det otrygga, men inte i detta.

När man har levt ett liv med hemligheter i det mörka,

När ljuset börjar lysa på en å det är dags att berätta allt.

Dra jag mej undan för att slippa berätta om dom. Alla har vi hemligheter!

Konsten att leva i det normal, när man igentligen inte hör hemma här.

Är svårt!

Ännu en natt med tankar å ångest.. snurra snurra... bli tokig av alla tankar.

Det kryper under huden, det skriker inom en.

Le linda, inte avslöja vad som finns bakom allt.