Tänk om man kunde ta ett piller som fick bort alla mardrömmar och ärr inom en.

Idag är en av många dagar gråa med ångest.

Jag borde inte ha ångest, va inte jag som var dum.

Var inte jag som gjorde misstagen.

Var inte jag som gick över gränsen.

Hur bygger man upp det trasiga igen?

Hur får man bort rädslan å börja lita igen.

Lägger mej under täcket igen och drömmer mej bort.

Till det som är bra.

Visa ord kan inte beskriva vad man känner inombords.

Säger bara Du och Jag

Hösten är här, en tid man brukar fasa för.. Höst lika med deppa dags..

Men denna hösten ser jag fram imot, alla möjligheter.

Första gången. Och det är en skönt känsla, att man inte behöva vara rädd att denna hösten ska bli jobbig.

Allt flyter på som det ska:)

Inget kan gå dåligt nu, jag har de bra.

Jag har dom finaste människorna man kan ha i sitt liv. En underbar familj, vänner och mitt hjärtat:)

Mer en så kan man inte begära. Nöjd!

Så jag ser fram imot hösten...

Du och Jag

Jag är en lycklig lottad fis ;)

När det perfekta, det hela, det fina här livet dyker upp bland allt trasigt å operfekta, det otrygga.. Det är då jag bli rädd..

Hur gör man? hur hantera man bra känslor, det trygga.. Jag vet hur man överlever i det trasiga, det otrygga, men inte i detta.

När man har levt ett liv med hemligheter i det mörka,

När ljuset börjar lysa på en å det är dags att berätta allt.

Dra jag mej undan för att slippa berätta om dom. Alla har vi hemligheter!

Konsten att leva i det normal, när man igentligen inte hör hemma här.

Är svårt!

Ännu en natt med tankar å ångest.. snurra snurra... bli tokig av alla tankar.

Det kryper under huden, det skriker inom en.

Le linda, inte avslöja vad som finns bakom allt.